Hoppa till innehåll

Borgruin i Steninge

Medeltida borgruin på Steninge ägor.

Historisk tidslinje över Sigtuna kommun


Sigtuna kommun är mångtusenårig jordbruksbygd. Här finns historiska lämningar från en väl utvecklad kultur. Rikets första stad, Sigtuna, stationssamhällena Märsta och Rosersberg fick en snabb utveckling när kommunikationernas betydelse ökade med motorväg, järnväg och flyg.

Här följer en årtalsöversikt som kan vara till vägledning när du letar efter händelser i Sigtuna kommun. Urvalet av årtal ska ge en generell bild av förändringar i samhället.

För att komma djupare i dessa händelser rekommenderar vi att läsa vidare i några av de lokala böcker och skrifter som givits ut under åren enligt särskild förteckning (finns att ladda ner till höger)


6000 f.Kr - 800 e.Kr.

I skarven mellan äldre och yngre stenålder för 6000 år sedan var kommunens högsta punkter öar och holmar i ett skärgårdshav. Stenålderns människor levde här på strandlinjen. De jagade säl och fiskade gädda.

Tall och björk med inslag av ek och hassel växte på höjderna strax öster och söder om Arlanda flygplats. Boplatser har hittats på tre lokaler, Starrmossen, Lindskrog och Gröndal omkring 30 meter över havet i dag.

5000 f.Kr

Samlingsboplatser ute på de största skärgårdsöarna användes sommartid. Människorna återvände till samma lokaler under minst 500 år.

En skelettgrav vid Lindskrog med en av de första Märstaborna hittades vid utgrävningar inför byggandet av tredje landningsbanan på Arlanda. Där fanns också rester av offergåvor, gropkeramik med två fingeravtryck. Rester av stenåldersbosättningar har hittats även vid Billby i Sigtuna.

Bronsålder 4000 f.Kr

Exploatering runt Arlanda gav många spår efter bosättningar vid Maren, Åslunda och andra platser i området. Gravrösen från denna tid finns bland annat vid Rössberga i Odensala och vid Tingvallavägen i Märsta.

En kultplats nordväst om Odensala kyrka undersöktes när nya järnvägsspåret drogs till Arlanda. Skålgropar, så kallade älvkvarnar med rituell betydelse, finns på flera håll, bland annat vid Vännesta, Odensala kyrka och Älgesta. En hällkista har hittats vid Odensala.

Järnålder 2000 f.Kr

Flera av de större gårdarna i Sigtuna kommun kom till redan vid denna tid. Gårdsgravfälten med många hundra gravar ligger kvar nära gårdsbebyggelsen. Stensträngar i markerna vittnar om gamla hägnader.

Bönderna bodde i långhus resta på stolpar i marken. Det första åkerbruket tog form efter boskapsskötarna. En av de bäst undersökta järnåldersbyarna är Åslunda i Odensala.

Folkvandringstid 500 e.Kr

De enskilda gårdarna växte ut till gårdsbyar genom delning. Flertalet av de gårdar som i dag har namnändelser på -sta, -by, -inge, eller naturnamn som berga finns fortfarande kvar

Mälarbygden upp mot Uppsala var en betydande region för maktpolitisk, religiös, ekonomisk och social utveckling. Husabyar och -tunagårdar blev boställen för lokala hövdingar. Trakten bevakades från fornborgar.

700-800

Under folkvandringstid och Vendeltid fram till vikingatid blev jordbruket effektivare och samhället bättre organiserat. Långhusen ersätts av knuttimrade mindre hus på stensockel, ett hus för varje ändamål. Nyodlingarna ökade. Självförsörjningens principer rämnade. Varuexport blev vanligare. Nya brukningsformer utvecklades i takt med att landhöjningen skapade mer av betesmark och åkermark runt byarna

 

900 - 1100-talet

Ca 980 - Sigtuna grundas av Erik Segersäll.

1036-41 reser Säbjörn på Steninge med eget skepp i Ingvarståget österut till Kaspiska havet. Nästan hela expeditionen går förlorad. 27 runstenar är kända i Mälardalen som minnesmonument efter de omkomna, bland annat i Steninge och i Måby.

Ca 1080 - De första stenkyrkorna uppförs i Sigtuna, däribland biskopskyrkan och S:t Per. S:t Olof byggs några år senare, men troligtvis finns det rester av en ännu äldre stenkyrka under nuvarande Olofs-ruinen.

Ca 1160 - Skånela, Norrsunda och Husby Ärlinghundra kyrkor byggs. Cisterciensermunkarnas ankomst till Viby i Sigtuna

1164 - Vibybrevet. Det äldsta bevarade pergamentsbrevet från nuvarande Sverige skrivs angående en marktvist i Viby. Kung Karls sigill är det äldsta kända kungasigillet.

1185 - Kung Knut Eriksson inrättar mynthuset i Sigtuna.

1187 - Sigtuna överfalls av pirater från andra sidan Östersjön.

1188 - Ärkebiskopen i Sigtuna mördas.


1200 - 1400-talen

1237 - Ett av landets första dominikanerkonvent grundas i Sigtuna och Mariakyrkan byggs.

1247 - Mariakyrkan tas i bruk.

1255 - Storbrand i Sigtuna.

1276, 21 september, köper Magnus Birgersson Ladulås Skånelaholms gård och Hargs gård i Skånela

1296 utges Upplandslagen. Folklands tingstad i Lunda var länge gemensam tingplats och marknadsplats för Attundaland och Seminghundra härad.

1311 säljer fru Katarina delar av Steninge till Upplands lagman Birger Persson, bland annat Arenberga och Sätuna gårdar. Hon donerar också fiskerätt och skog till dominikanerkonventet i Sigtuna där hennes son Olof är munk hos predikarebröderna. Samma år dör Katarina. Sigtuna stad får sitt första stadsvapen med en kunglig krona enligt ett sigill detta år.

1350 befaller kung Magnus Eriksson att tings- och marknadsplatsen ska flyttas från Lunda till Sigtuna. Ting ska hållas varje månad.

1495 - Odensala kyrka får på uppdrag av ärkebiskop Jacob Ulfsson i Uppsala sina kalkmålningar av Albertus Pictor och hans gesäller.


1500 - 1600-talen

1529 - Mariakyrkan förordnas som församlingskyrka efter reduktionen.

1542 - Jordeböcker bevarade för Husby Ärlinghundra socken.

1567 - Erik XIV gömmer sig i Odensala prästgård efter Sturemorden på Uppsala slott.

1595 den 8 maj, besöker riksantikvarien Johannes Bureus godset Steninge och ritar av den runsten (Ingvarsstenen) som stod vid bryggan.

1620-1625 finns tingsplatsen i Odensala sockenstuga.

1624 - Kungen Gustav II Adolf donerar 300 gårdar till Uppsala universitet, däribland Arenberga 2, Droppsta, Norslunda och Sätuna.

1631-1638 - Rosersbergs slott uppförs för riksskattmästare greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna på marker som hör till Norsa gård.

1636 Lantmäterikartan visar att Gästgivargården ligger vid nuvarande Stockholmsvägen i Märsta.

1641 - Anders Gyldenclou förvärvar Skånelaholm och bygger det nuvarande slottet.

1643 - Mats Örn får enligt jordeboken tillstånd att ha krogrörelse på Märsta gästgiveri.

1648 - Storbrand i Sigtuna.

1649 - Vägväsendet organiseras och kunglig förordning bestämmer att tre gästgiverier ska finnas på sträckan Stockholm-Uppsala, nämligen Rotebro, Märsta och Alsike.

1651 - Märsta omnämns i den äldsta gästgivareförteckningen.

1653 - Magnus Gabriel de la Gardie förvärvar Venngarn och börjar ombyggnaden av slottet 1661. Sätuna gård säteri under Bengt Skytte.

1658 brann Sigtuna för andra gången.

1660 - Efter en brand 1658 i gamla rådhuset från 1616 uppförs ett nytt rådhus i Sigtuna 1660. Det rivs redan 1720 och följs av ett nytt i två våningar. Också det rivs 1740 då borgmästare Eric Kijhlman lägger grunden för dagens rådhus som står färdigt 1744.

1666 - Storbrand i Sigtuna för tredje gången detta sekel.

1687-1791 - Kgl Livregementet till hädst har övningsplats på Sätunas marker öster om Arenberga. Ett minnesmonument där 1946

1697 - Husby skola (Kyrkskolan) byggs.


1700 - 1800-talen

1705 - Steninge slott färdigt att invigas med stort kalas i tre dagar.

1721 - Nymärsta gård byggs efter delning av Gästgivaregården. I Arenberga behålls Mellangården odelad under Uppsala akademi, medan skattegårdarna Södergården och Norrgården skiftas i allt mindre lotter.

1722 byggs den klockstapel som fortfarande står på Klockberget i Sigtuna. Gammal sedvänja att ringa till ”fridsbön” klockan tio och fyra varje dag lever ännu kvar. 1970 installerades elektrisk klockringning.

1737 väljs den legendariske borgmästaren Eric Kijhlman till sitt ämbete i Sigtuna.

1741-44 - Sigtuna rådhus byggs

1756 - Storskiftet i Märsta.

1758 finns det i Sigtuna åtta skräddare och 14 skomakare.

1762 - Ständerna upplåter Rosersbergs slott till hertig Karl (Karl XIII).

1788 finns det 16 krögare och en vinkällare i Sigtuna.

1789 - En av de största silverskatterna påträffas vid Viby i Sigtuna.

1818 - Karl XIV Johan övertar Rosersbergs slott.

1823 - Kung Karl XIV Johan och hans drottning Desideria gästar Märsta gästgivargård.

1827 - Viby räddas som klungby undan splittring vid laga skiftet eftersom byn låg inom den samlade huvudgården Venngarns ägor

1828 - Sista avrättningen vid Benstocken i Märsta sker den 28 mars. Pigan Greta Stina Ersdotter halshuggs och bränns på bål för att ha förgiftat husbondens hustru Anna Nilsdotter med arsenik.

1835 - Svängbro byggs i trä och granit vid Färjestabron i Sigtuna

1840 - Småskola på Steninge och 1849 i Odensala.

1848 - Ärlinghundra, Långhundra, Seminghundra och Vallentuna härader får gemensam häradshövding och några år senare gemensamt tingsställe i Kimsta. Därmed upphörde Märsta och dessförinnan Odensala som tingsplatser. 1912 brann tingshuset från 1860. Tinget flyttades tillfälligt till Åshusby i Norrsunda, men därefter till Stockholm 1919.

1853 påbörjas arbetet i Märsta med Sveriges första elektriska telegrafledning. 16 juli samma år invigs linjen Stockholm-Uppsala.

1860 - Änkedrottning Desideria bor på Rosersbergs slott sommartid fram till sin död 1860. Därefter har ingen kunglig person bott på slottet.

1863 - Sigtunas drätselkammare inrättas.

1865 avgick postdiligensen tisdagar och fredagar från Stora Nygatan i Stockholm och var framme i Märsta efter fem timmar. Måndagar och torsdagar gick diligensen från Märsta till Stockholm.

1866, den 20 september, invigs i Märsta järnvägsförbindelsen från Stockholm och vidare norrut på Norra stambanan.

1874 hittas en runsten i åkern vid Ekilla. Stenen förs till Steninge slottspark.

1876 invigs det första permanenta stationshuset i Märsta. Kungsgården på Rosersberg upplåts till infanteriets skjutskola.

1878 - Ny lag för gästgiverier. Men redan 30 år tidigare hade Märsta som en av de första platserna övergått till nya skjutssystemet.

1880 - Sigtuna ångbåtsbrygga klar efter en insats av byggnadsingenjören Emil Edling som också bygger ”Vita villan” efter argentinsk förebild. Villan var stadshus åren 1936-1971. Segelleden Stockholm- Sigtuna – Uppsala trafikeras av 8-10 båtar och ett antal pråmdragare.

1883 - Sigtuna har 563 invånare och får sin första tidning, Sigtuna Tidning.

1891 - Husby kyrkskola byggs om och får större fönster. Vid renovering av Skånelaholms slott får slottet sin nuvarande färg och fasaddekorationer.


1900-talet

1907 - Dubbelspår på järnvägen förbi Märsta.

1909 - Sigtuna kommunfullmäktige inrättas. Sigtuna stadshotell invigs.

1910 - Lanthandel öppnas i gamla gästgiveriet i Märsta gård.

1914 - Nytt stationshus. Gamla stationshuset flyttas och blir personalbostad. Första privatvillan i Märsta stationssamhälle, Björkvillan, uppförs vid Stockholmsvägen av landsfiskal OH Simlund.

1916 - Sigtunastiftelsen kommer till på initiativ av Nathan Söderblom och dess förste rektor Manfred Björkquist, senare biskop i Stockholm. Sätunagravfältet från järnåldern grävs ut vid Södergatan inför bygget av Kexfabriken (nuvarande kommunhuset i Märsta). Folkets hus-föreningen tog över dansbanan vid Odenvägen. Stiftelsen Sigtuna fornhem bildas på initiativ av Sigtunaforskaren Olof Palme ( 1884-1918). Det blir senare Sigtuna museum.

1917 - Vid ombyggnad av Gästgivargården hittas en papperslapp i väggpanelen om berättar att kungen och drottningen besökte gården.

1919 - Kommunalstämma inrättas i Sigtuna.

1920 hittades en järnkittel i en järnåldersgrav vid Stockholmsvägen 32 i Märsta (Centralskolan).

1922 - Märsta Såg startar vid Märsta station. 1929 brann sågen, men en ny såg fanns på samma plats fram till 1962.

1923 - Färg- och fernissfabriken startar i nuvarande AB Beckers färgfabrik.

1924 - AB Johan Sörlings smides- och mekaniska verkstad startar. 1964 flyttade företaget till industriområdet

1925 - Kristen järnåldersgrav hittas på Ekilla.

1926 - Centralskolan står färdig och ersätter Husby skola. Järnvägsvillan, Algot Janssons första diversehandel, byggs nära järnvägsstationen. Humanistiska läroverket i Sigtuna

1927 - Den 19 augusti bildas Märsta IK.

1930 - Bussförbindelse Märsta-Sigtuna. ”Tobaksbussen” kallas den på grund av dess rökkupé. Lekmannaskolan i Sigtuna

1932 - Steninge köptes av familjen Wolfgang Thomas som grundade Steninge keramik. Keramiktillverkningen köptes av Upsala-Ekeby 1974 och verksamheten lades ner 1982. Fotbollsplanen Åvallen i Märsta invigs vid Märstaån nära färgfabriken.

1934 - Järnvägen elektrifieras.

1939 - Kommunfullmäktige inrättas i Husby Ärlinghundra kommun, Norrsunda kommun, Odensala kommun och Skepptuna kommun.

1940 - Den 30 juni invigs Sätunakyrkan. Frikyrkorörelsen har arbetat i bygden inom flera olika församlingar sedan slutet på 1800-talet.

1945 - Märstas första byggplan av lantmätare Gunnar Pawell. Matsilverfabriken startar tillverkning i fabriksbyggnaden vid Södergatan där AB Kungsbröd gått i konkurs. Matsilver upphör 1979 och kommunen tar över lokalerna som förvaltningsbyggnad 1985.

1947 - Halmsjöflygfältet byggs.

1948 - Märsta vattenverk påbörjas och står klart med nytt vattentorn 1951. Smedsgårdarna vid Sätunavägen 3 byggs bland de allra första flerefamiljshusen.

1950 brinner gamla gästgivaregården ner på Märsta gård, byggd på 1870-talet. Den 9 december sammanträder 33 herrar och två kvinnor, 18 borgerliga och 17 socialdemokrater, i Märsta kommuns första fullmäktigeförsamling. I kommunen bor 4000 invånare.

1951 - Bertil Franzén, en av nyckelpersonerna för Märstas utbyggnad, anställs som kommunalkamrer.

1952 - Borgarbrandkåren startar. Polisorganisation i Märsta. Ny kommunindelning gör Märsta till storkommun 1 januari. Där ingick de gamla landsortskommunerna (socknarna) Husby Ärlinghundra, Skånela, Odensala och Norrsunda. Den nya kommunen hade då 4005 invånare.

1954 - 21 december bildas Märsta vägförening. Det kommunala bostadsbolaget AB Märstabostäder bildas. Kommunens förvaltningskontoret flyttar till Södergatan 5.

1955 - Fynd av torshammarring i hednisk grav från järnåldern där Märsta kyrka ska byggas

1956 hittades två runstensfragment på gårdsplanen vid Broby gård i Märsta. Rådhusrestaurangen i Sigtuna rivs. Kursgården Kommunskolan öppnar.

1957 - Riksdagsbeslut att bygga Arlanda storflygplats. Första besluten om ny generalplan för Märsta som ett nytt samhälle med 40 000 invånare. Detta år har Märsta kommun 5 126 invånare

1958 hittas en silverskatt i en förhistorisk grav vid Ängsvägen 26 i Märsta.

1959 - Nya sträckningen av riksväg 13 genom Märsta kallas ”Märstarakan”. Järnåldersgraven vid Södergatan efter Sätuna gårdsby grävs ut en andra gång.

1961 - Järnåldersgrav undersöks vid Fasanvägen i Ekilla. Den 6 februari säljs Sätuna gård till Byggnads AB Ernst Sundh för 1, 9 miljoner kr för bostadsbebyggelse i samarbete med HSB.

1962 invigs Arlanda av Gustav VI Adolf. Civilförsvaret flyttar in på Rosersbergs slott. Den 10 januari faller domen i den långa riksskända striden om lindarna på Stora torget i Sigtuna

1963 - Generalplan 60 för Märsta antas.

1964 – 1966. Tingvallaområdet är färdigbyggt i sin förta utformning.

1967 - Skepptuna kommun delas så att socknarna Skepptuna, Lunda och Vidbo överförs till Märsta kommun.

1970 - Kursgården Sjudarhöjden i Sigtuna invigs. Året därpå öppnar Mälargården för trafikskadade.

1971 - Sigtuna kommun och Märsta kommun slås samman till Sigtuna kommun.

1973, den 25 oktober, invigs motorvägen mellan Arlanda och Uppsala

1980 flyttades musikpaviljongen i Sigtuna till sin nuvarande plats i Drakens trädgård från en privat trädgård i staden. Ursprungligen stod den vid restaurang Rullan i Uppsala, men pantsattes och fördes till Sigtuna.

1986 - Ishallen av arkitekt Ralph Erskine står färdig vid Pinbacken i Märsta.

1988 - Utgrävningar i kv. Trädgårdmästaren visar på viktiga spår av den första stadsgårdsbebyggelsen.

1989 - Prins Bertil tar första spadtaget för Arlanda stad och Europstop.

1992 - Sigtunas siste borgmästare Gustaf Dahl avlider i ett hem Borgmästaregården, 102 år gammal. Det nya bostadsområdet på Sörlings fabriksområdet står färdigt.

1993 - Biskopsgraven påträffas i trädgården vid Sigtuna museum.

1995 - Avtrycket från myntstampen i bly påträffas i kv. Professorn i Sigtuna.

1997 - Kraftvärmeverket i Brista står färdigt.

1999 - Nya snabbspåret Stockholm- Arlanda klart.


2000-talet

2000 - De arkeologiska utgrävningarna i kv. Professorn i Sigtuna ger en halv miljon enskilda föremål, cirka 50 000 fyndnummer

2005 - Nytt varuhusområde byggs vid Ishallen i Märsta och den nya idrottsplatsen påbörjas vid Arlanda gymnasiet. Utgrävningar i S:t Olofs kyrka avslöjar rester av en ännu äldre stenkyrka under kyrkoruinen

2006 - Märstaåns vattenrike skapas öster och väster om Märsta Centrum

2007 - Utgrävningarna vid Humlegården i Sigtuna avslöjar en del av den stenlagda processionsväg som funnits från 1100-talet mellan S:t Peers och S:t Olofs kyrkor. Flera stora bostadsområden börjar ta form, bland annat vid Steninge allé, Steningehöjden, Ärlingheden.

Ladda ner

Böcker om Sigtuna kommun

Boklista om Sigtuna kommun - öppnas i nytt fönster

Boklista 

(öppnas i nytt fönster)