Hoppa till innehåll

Frågelåda


Frågelåda


Välkommen med frågor om vår bygds mångtusenåriga historia! Frågorna besvaras av sakkunniga på orten och experter på Sigtuna museum och Stockholms länsmuseum. 

Vill du ha hjälp med att hitta information eller få svar på frågor som inte gäller Sigtuna/Märsta-bygden, kan du använda "bibblan svarar" (öppnas i nytt fönster).

Skicka din fråga till marstabibliotek@sigtuna.se

 


 

Fråga:

Jag har läst nånstans att högskolan i Bologna skulle haft en filial i Sigtuna. Vet ni något om detta? 1220 var ju Gaufred i Bologna och ordnade så att ett dominikanerkonvent slog sig ner i stan. - Sverker

   
Svar:

Jodå, visst var Sigtunaprästen Gaufred i Rom och Bologna för att få hjälp av Dominicus att fixa fram ett konvent i Sigtuna, men någon form av utbildningsinrättning har jag inte stött på. Däremot kan man ju säga att dominikanerkonventet som påven hjälpte till med, fungerade som en utbildningsinstitution, det ingick ju i dominikanerbrödernas filosofi att undervisa.

Sigtunakonventet ingick i provinsen Dacia som upprättades 1228 och omfattade hela Norden. Sigtunakonventets prior valdes vid flera tillfällen till provinsialprior, vilket visar att Sigtunakonventet hade hög status. En lektor svarade för undervisningen. Högre studier bedrvs vid särskilda ordenshögskolor, studia generalia, men de låg i världshuvudstäder som Bolonga, Paris, Köln. Till Köln sändes Petrus de Dacia för att utbildas.

- Åke Ekdahl


   
Fråga: Jag skulle vilja veta mer om tre torpstugor i Sköndalsskogen.
   
Svar:

Torpet hette Sköndal och låg under Märsta gård. Den senaste ägaren år 1895 som jag känner till var värmlänningen och schaktmästaren Karl Bäckström f. 1847 , hans hustru Lovisa Petersson från Fogelvik i Sörmland ( tillhörde med största sannolikhet inte den s.k. Foglstagruppen av kvinnosakkvinnor) f- 1862, paret hade två döttrar Maria Lovisa f. 1891 och Julia Alexia f. 1894.

Torpet fanns dock kvar in på 1960-talet, kanske 70-talet med hade då förfallit och blev ett tillhåll för ortens buspojkar.

Det finns mängder av torpgrunder kvar efter de stora Märstagårdarna, men just Sköndalstorpet har jag inget mer om. Nästliggande torpgrund ligger vid Moralund, i fårhagen nära viadukten,, Det var ett soldattorp under Sätuna och siste indelte soldaten var Karl Erik Modig f. 1834 och hans hustru Alfmina Justina Ersdotter f. 1839. Mora torp var kommunens äldsta bebodda byggnad innan det revs helt på 70-talet eller 80-talet

- Åke Ekdahl


   
Fråga: Jag är intresserad av att veta mer om Skepptuna och framförallt Vasa.
   
Svar:

Vad namnet Vasa eller Wasa kommer ifrån är inte helt klarlagt, men troligen har det med ”Vasö” att göra, som skulle syfta på fuktiga marker, vattensjukt område. Kvar i dag finns en liten å.

Här fanns en hel by med minst sex gårdar år 1488, men Vasa har varit boplats sedan järnålder och har ättehögar med stensättningar från den tiden norr om gården.

Från den 8 december 1461 finns ett gåvobrev bevarat på landsarkivet i Uppsala, skrivet av biskop Kettil i Linköping. Brevet är adresserat till hans bror Erik Karlsson ”på fädernegodset” i Skefftuna.

Men redan 1401 ägdes Vasa av riksdrotsen (kungens – Erik av Pommern –finansminister). Han hette Kristiern Niklisson. Han hade gården även 1420 enligt ett bevarat originalbrev. När denne dog 1442 gick gården över till sonen Karl Kristiernsson.

Vasa var således ett tidigt adelsgods troligen förlänat av kungen till sin minister i rådet som skötte landets finanser.

1461 finns det en notering om att Wasa gård betalade ränta med två laster korn och 8 mark penningar. Gården kallas då fädernegården och hovgården. Det tyder på att Vasa ansågs som en av kungens så kallade kungsgårdar där han övernattade på sina resor. Vid denna tid hette kungen i Sverige Hans som var son till danske kungen Kristian I.

1556 brukas gården av Ola Jonsson i ”Wååsa” och 1558 skrivs namnet Vasze i Skäfftuna. År 1582 stavas namnet Wåseby och brukarens namn tycks vara Marcus Fransson i Wåse.

Under 1600-talet, troligtvis 1624, donerade kungen Gustav II Adolf två av gårdarna – Vasa 1 och Vasa 2 - till Uppsala universitet, medan den tredje gården, Vasa 3, var säterigård. Det skedde i samband med den stora donationen på 300 gårdar för att rädda universitetet från totalt förfall.

1673 beskrivs Vasa åter som kungsgård och som ”kungens födelseort”. Det uttalandet är hämtat ur folkmål och vad det syftar på är oklart. Säteriet hade tre mantal, vilket talat för en mycket stor gård.

Ordet Skepptuna har inget med skepp eller skeppslag att göra, vilket man skulle kunna tro. Skepptuna skrevs i latiniserad form 1287 som Skieptunum och innehåller namnledet ”skaft” i meningen ”höjdutsprång”, men det finns inget i terrängen runt Skepptuna kyrka som stämmer med det förslaget.

Andra ledet i namnet ”-tuna” talar för att här funnits en större gård, kanske kringbygd med någon form av försvarsanläggning.

- Åke Ekdahl


   
Fråga: Min sons familj har just köpt en fastighet, Åtorpet, i Torsborg. Det verkar vara den ursprungliga fastigheten som övriga tomter är avstyckade från. Vet ni om det finns något skrivet om Torsborg och Åtorpet?
   
Svar: 

Torsborg är, om man avser villasamhället under Torslunda i S:t Olofs församling, en avstyckning från Torslunda. Torslunda gård (Thorslundum omnämnt år 1335) har sitt namn från de förkristna namnformer som alla började med Tor, d v s asaguden Tor. Namnet vittnar om hednisk kult på området.

För att ta reda på vilka personer som bott på platsen under 1700- och 1800-talen söker man i husförhörsboken på S:t Olof socken i Stockholms län och gården Torslunda eller ev Torsborg. Husförhörsboken finns på landsarkivet i Uppsala, forskarsalen för släktforskare.

- Åke Ekdahl


  
Fråga:

Fråga: 1. En av mina förfäder med familj bodde i Västra Kvarteret nr 17 i Sigtuna år 1791. Var var den adressen belägen? Vad fanns där då? Familjen flyttade till Strandvägen 70. Vad fanns det för byggnader där omkring 1790-1810?

Fråga: 2. En annan släkting bodde 1895 vid Husseby i Steninge, där hennes 1883 avlidne make arbetade som slottsdräng. Är Husseby och Husby detsamma? Finns det någon dokumentation tillgänglig som rör anställningsförhållandena m m?

   
Svar:

1. Västra Kvarteret 17 är = kv. Smeden 1 dvs Strandvägen 70 vilket torde vara = kv. Smeden 6 idag. Fram till den 1/6 1929 då de moderna kvartersbeteckningarna infördes betecknades detta kvarter som Västra Kvarteret nr 15-17.

En del av huvudbyggnaden på den fastigheten är från tiden före 1824. På en karta från slutet av 1700-talet syns det som hela kv. Smeden är en enda fastighet. Några tidigare kartor med byggnaderna utritade finns inte. Skriftliga uppgifter om ytterligare byggnader kan man eventuellt finna i brandförsäkringsprotokoll och liknande. Det kräver dock lite tid och arbete för att komma vidare.

Man gav kvarteret namnet Smeden på grund att det på nuvarande fastigheten kv. Smeden nr 8 (närmast bryggan) fanns en smedja. Huset finns fortfarande kvar men är idag kraftigt utbyggt. Området var tidigare lätt utsatt för översvämningar (innan Slussen byggdes) och var därför glest bebyggt och lämpat för en smedja. Tittar man i Sten Sjöbergs förteckning ”Hantverk och hantverkare i Sigtuna 1750-1915” (kan köpas på museet) är det mycket få av smederna som har sin hemvist i kv. Smeden.

Det finns också en ”smedskiva” för släktforskare, där så gott som alla smedsläkter finns förtecknade till namn och adress. Den finns bl.a. på för gratis utlån på riksarkivets filial i Arninge, öppen alla vardagar från 8.30.

2. Husseby är en gammal namnform för Husby. En tid på 1500-talet när Gustav I hade markintressen där så kallades kyrkbyn för Kungs-Husby. Slottsdräng i Husby och andra uppgifter du har leder spåren direkt till Steninge slott. I slutet på 1800-talet var Steninge ett storgods ägt av Oscar von Otter (1873).

Yrkestiteln slottsdräng tyder på att han inte arbetade i lantbruket utan hade uppgifter på slottet. Där fanns ansvariga för underhåll, personlig service och vid sekelskiftet särskilda anställda för elektriska lampor. Vid sekelskiftet fanns drygt 100 personer anställda vid slottet. Närmare uppgifter kan du kanske finna i gårdsarkivet på Steninge eller Stafsundsarkivet.

- Sten Tesch och Åke Ekdahl


   
Fråga:

Varifrån kommer ortnamnet Märsta? - Märstabo

   
Svar:

Språk- och folkminnesinstitutet (gamla ortnamnarkivet) i Uppsala, slår fast att ortnamnet Märsta bäst kan härledas från ”platsen för mjärdfiske”.

Namnet har två led, Mär- och -sta. Slutledet är detsamma som stad eller stadh eller stadher i betydelsen ställe eller plats. Förledet Mär- kommer av det likaledes fornnordiska ”maerdha” som betyder mjärde, ett fiskredskap. För tusen år sedan gick en vik från Mälaren upp till järnvägsstationen. Strandlinjen låg fyra-fem högre än i dag, och ungefär vid Centrum var vattendjupet omkring två meter. Troligtvis var gattet söder om Centrum lämpligt för detta fiske, marker som låg på Märsta gårds ägor.

Märsta gård låg på samma plats som nuvarande Folkets hus. Med kunglig gästgivareförordning från 1649 bestämdes att gästgivaregård skulle inrättas här på sträckan Stockholm-Uppsala.

Samtidigt kom de första vägkartorna. Där markerades gästgivaregårdarna med namn. För de resande blev namnet Märsta på gästgivaregården synonymt med orten som då bestod av ett antal större gårdar.

År 1866 invigdes norra stambanan och en järnvägsstation byggdes på samma plats där den ligger i dag. Stationen hamnade på Sätuna gårds marker och skulle således ha kallats Sätuna station. Men alla resande var vana vid ortnamnet Märsta och därmed fick även den nya järnvägsstationen heta Märsta.

Efter hand skapades ett stationssamhälle här och stationsnamnet Märsta flyttades över på det nyskapade samhället. Det blev senare namnet också på den kommun som bildades efter Husby Ärlinghundra socken/kommun.

Vid kommunsammanslagningen med Sigtuna stad 1971 ändrades landskommunens namn till Sigtuna kommun.


   
Fråga:

Vid Stadshotellet i Sigtuna ligger ett litet trähus som kallas Mynthuset, varifrån kommer det namnet? - Sigtunaturist

   
Svar:

Huset är en replik på rikets första mynthus som låg på samma plats för tusen år sedan, vilket bevisas av att arkeologerna hittat kungens myntstamp på platsen. Olof ”Skötkonung” Eriksson hade kungsgården strax intill och präglade två miljoner silvermynt efter engelsk förebild. Myntningen började år 995, men blev ingen framgång som inhemsk valuta, uppger chefen för Sigtuna museum Sten Tesch. Det dröjde 150 år innan myntningen återupptogs igen och blev starten på en egen valuta i det framväxande svenska riket.


   
Fråga:

Namnet Steninge finns på flera håll i landet. Har namnet på vårt Steninge någon speciell bakgrund? - Steningebo

   
Svar:

Steninge i Märsta är ett av våra mycket gamla -ingenamn. Dela upp ordet i två led: Sten som syftar på den stora stenen, det vill säga klippan med fornborgen strax väster om slottet, och ändelsen -inge. Det senare kommer ur ett appellativ, det vill säga en beskrivning av de människor som bodde på platsen. Steningarna var de personer bodde vid den stora stenen. På samma sätt som man kallar folk som bor i Uppland för upplänningar, osv. Ur detta kan man härleda ortnamnet Steninge från järnålder.


   
Fråga:

Jag undrar vad Til har för betydelse och när området namnades första gången? - Nyfiken på Tilskogsvägen

   
Svar:

Äldsta skriftliga dokument där ortnamnet Til i S:t Olofs församling i Sigtuna nämns i originalhandling är den 9 februari 1306. Namnet stavades då Thyll. Samma år inträffade de berömda brödrafejden på Håtuna gård strax väster om Sigtuna.

Den 17 oktober 1311 nämns en ägare till gården Til, Laurensius enligt latinskt språkbruk i viktiga dokument. Den dagen inträffade en markaffär mellan Upplands lagman Birger Persson (pappa till Heliga Birgitta) i Finsta och fru Katarina på Steninge. Gårdsnamnet stavades då Thili.

Den 5 juli 1461 finns en anteckning i de la Gardies arkiv där det står ”weth Thills bro”, alltså vid Tils bro.

Själva namnet Til är fornnordiskt thil(i) och kan härledas ur ordet tilja som närmast betyder bräda eller spång och är i detta fall troligtvis ordet för träbro.

Til är alltså platsen där det fanns en mindre bro, med största sannolikhet över till Sigtunalandet.